Tiola – Lekvattnet

Ett ödetorp på hemmanet Bredsjön, ligger på västsidan av Tiolatjärn, på kartan Långtjärn. Torpet har mycket gamla anor. Det blev upptaget av finnen Tioinen, troligen i början av 1700-talet. Det har berättats att han började odla på både övre och nedre Tiola, även Månsolasberg. Hur länge den släkten varade är ej känt, men den som bodde där under mitten av 1800-talet hette änkan Britta Nilsdotter född 1807 och hennes dotter, som hette Britta Jonsdotter född 1841. så kommer Mattes Jansson född 1820. Hans hustru hette Maria Henriksdotter född 1823. De hade en dotter som hette Britta född 1848 samt sönerna Johannes född 1846, Henrik född 1850, Mattes och Jöns, födelseår saknas, samt sonen Nils. så bodde där brodern Olof Jansson född 1825 och pigan Kajsa Henriksdotter född 1832. så kommer Jan Olsson och hans hustru Britta Nilsdotter och deras dotter Britta Jonsdotter. I början av 1900-talet såldes Tiola till A.B. Rottneros Bruk och en som hette Måns Mattsson, från Koja i Lekvattnet, som var arrendator i Höktorp, kom till Tiola och bolaget skiftade inägorna med stödskog från övriga skogsmarken och torpet såldes till Mattsson, hans hustru hette Beda Johansson. De hade sönerna Ragnar, Gustaf, Vilhelm, Rickard och Gottfrid samt döttrarna Jenny, Anna, Berta, Hilma, Karin och Kerstin. När Mens Mattsson₍₁₎ och hans hustru dog, flyttade barnen bort och Tiola blev öde år 1951₍₂₎.
En gammal bod har inretts till en liten fritidsbostad₍₃₎. Stugan brann på 1960-talet₍₂₎.

Rättningar
₍₁₎ Mentz Mattias Mattsson.
₍₂₎Tiola blev öde efter branden på vårvintern 1957, Jag bodde där då det brann.
Mormor Beda dog kort därefter (Höktorp) och morfar Mentz dog
1958 (Västgården Örtjärnshöjden).
₍₃₎Matboden flyttades 1961 till gamla husgrunden
Börje Oscarsson

Två foton
Maria Kruse

morbror Ragnar Mattsson
Börje Oscarsson

Wilhelm Mattsson från Tiola
Maria Kruse

Gustav i Tiola
Foto identifierat av Majvor Jansson

Det här kortet tog jag när vi besökte Tiola tillsammans med pappa och mamma 1987 eller 1988.
Kenneth Skanfors

Av dasset syns idag bara en överväxt jordhög, resterna av lagårn ligger dold i sly men lite av knutarna syns i norra gaveln.

Ett starkt minne dyker upp då jag ser bilden:
Efter mammas bortgång fick jag flytta till mormor Beda och morfar Mentz. Pappa lämnade Höktorp och flyttade till Billeruds skogskoja vid Kvarnhörn Bredsjön.
Han kom ofta till Tiola på söndagsbesök som brukade sluta med att jag inte släppte taget utan ville följa med…
Då tog han alltid fram en present som tröst så han fick säga adjö, utan gråt och protest från mig.
En Scania Vabis lastbil med påhängsvagn (tror det var av märket Dinky Toys) som pappa “mutade” mig med blev en mycket kär leksak, den hade jag med mig hela tiden, t.o.m. på dasset.
Där fanns en stor “fjöl” med flera hål.. min kära lastbil rullade… försvann i ett av hålen, jag såg den men tordes INTE BERÄTTA för de vuxna och absolut inte be om hjälp.
Så där ligger Scanian i myllan ännu idag. Berättade aldrig detta för pappa Oskar, underligt också att han aldrig frågade om presenten.

Börje Oscarsson