Komplettering till boken

Inledning

Grundorsaken till mitt stora intresse för Lekvattnet och dess historik är att min mor Annie växte upp där. I unga år ledde det till frekventa besök i Sörgården i Vittjärn där morföräldrarna Anna och Johan Mattsson samt morbröderna Ragnar och Gottfrid bodde, senare även Ragnars maka Lilly. Även Sibila och Kittmon var självklara besöksmål. I Sibila bodde nämligen morbror Karl med hustru Hilda och döttrarna Hillevi och Ulla medan Kittmon var hemmet för familjen Nilsson; moster Ester, hennes make Gotthard och sonen Åke.

Redan från tiden runt 1950 har jag tydliga minnen från Vittjärn. Där fanns två affärer, belägna på ömse sidor av landsvägen. På västra sidan, nära uppfarten till Nolgården, stod Gunnar Olsson bakom disken några dagar i veckan. Köpte en Loranga av honom för en slant jag fick av morfar. En läskedryck var välkommen. Höskörd pågick i sommarvärmen. Övriga drack svagdricka medförd i en glasdunk. På östra sidan vägen fanns ett litet brunt hus där Robert Andersson från Pojansana förestod en minimalistisk affär utan fasta öppettider. Där köpte jag tabletter och kola någon enstaka gång.

I Lindhem bodde tullare Elof Lindow med familj. Det hände att jag övernattade där. Leif, sonen i huset, och jag var jämngamla och lekte tillsammans ibland. Intill låg Skoghem där tullare Torsten Israelsson bodde med de sina. Från ett besök i juletid minns jag väl den julgran som stod i vardagsrummets ena hörn. Den var försedd med levande ljus, tomtebloss, och flaggslingor.

Under 1950-talets mitt och senare del deltog jag då och då sommartid i arbetslag som utförde skogsåtgärder i Lekvattnet, såsom plantsättning och stämpling. Ett arbetslag leddes av Per-Olof i Påls. Han var anställd av Skogsvårdsstyrelsen och anlitade bl.a. bröderna Hugo och Vidar Nordqvist som biträden. Även unge Anders medverkade. Anförtroddes bokföringen, d.v.s. gjorde streck i rutorna för olika dimensioner på tall, gran och löv. Jag lovar, det blev många goda skratt. Inte minst under rasterna.

En dag, jag tror i juni 1956, skedde uppmätning av vägen från Vittjärns skola till landsvägen strax söder om tullstationen i Rottnemon. Skånska Cementgjuteriet skulle genomföra förbättringsarbeten. Georg Fernström basade och Mats i Vittjärn och unge Anders var hantlangare. Året därpå deltog jag i flottningen när ”rumpan” skulle dras. Morbror Karl ledde arbetet. Det avslutades med att Erik i Perstorp, Karl i Myrgubben och jag skulle eftersöka och föra iland sjunkvirke (dykare). Sittande längst bak i den stabila ekan skötte jag bokföringen med utgångspunkt från färglagda prickar i rotändan. Bodde då i Hedsjö hos mormor, Gottfrid och hans hustru Gertrud.

Vid återkommande fiskafänge i vattendragen i Västra Sandsjöberg åtföljde jag min far, länsskogvaktare Sven E. Mattsson. Vi övernattade i det gamla av Nils Keyland avporträtterade kokhuset i Hallstensjong (Hallstenstorp), inte långt från rökstugan i Käckåsen. En helgdag sommaren 1957 kom konstnären Paul Piltz, som uppgjort var, vandrande från Käckåsen i följe med hustru Gulli. En trevlig samvaro avrundades med att Paul förevigade kokhuset. Tavlan finns kvar. Den är utförd med färgkrita. Fångar min blick och väcker tankar, tankar om hur livet var förr i tiden i Finnskogen.

En sommar i mitten på 1950-talet skulle rågångarna till Torsby kommuns skogsskiften tydliggöras i terrängen. Jag ingick som ”målargosse” i ett team som anförtroddes uppgiften. Det leddes av Elmer Berg. Ett av skiftena tangerade Kvarntorp. Gårdskarlen Oskar Olsson, då boende i arrendebostaden i Kvarntorp, besatt utmärkt lokalkännedom. Han kände till skiftenas sträckning och tog sig tid att visa oss ett antal gränsrösen. Som änka och pensionär kom Oskars syster Ester Fogel att bo i Torsby. Jag lärde känna henne. Min mor hjälpte henne nämligen under många år med diverse bestyr. Till saken hör att morfar Johan och syskonen var kusiner. Johans far Mathias Mattsson och deras far Olof Mattsson var bröder. Det oansenliga men vackert belägna finntorpet Koja intill riksgränsen utgjorde brödernas fädernehem. Om jag vetat vad jag vet idag hade jag ställt ett antal aldrig ställda frågor till inte enbart mormor och morfar utan också Oskar och Ester.

En vacker dag i början av juni 1996 företog jag i sällskap med Georg Fernström, Granliden, en oförglömlig utflykt. Vi korsade Kyrkskogen billedes och sökte oss till parkeringsplatsen strax söder om Käckåsen. Vandrade sedan förbi Ollestorp och vidare efter den gamla kärrvägen mot Lasktorp. Tog av mot väster och sökte oss i stiglös terräng mot Åstjärnarna. Hittade vad vi sökte, den boplats där ”Klaken” bodde ett 10-tal år i slutet på 1800-talet. Stenar i marken vittnade om den sedan länge bortförda byggnadens ringa storlek. Ibland står tiden still. Det gjorde den där och då.

Under 2000 utgav jag boken ”Ulvsjön och Fäbacken”. Hade utmärkt hjälp under arbetets gång av Bertil Nordquist från Nybonstorp/Mellangården i Poptorp, Kenneth Jonsson från Kurra, Ingmar Mattsson från Käcken och Johnny Mattsson från Ambian. Deras samlade kunskap om bygden var ingående. De förfogade dessutom över en uppsjö av foton från gången tid, vilket resulterade i illustrationer som i åtskilliga fall fått spridning.

Tillsammans med Mats i Vittjärn och Tore i Sandnäs gjorde jag en utflykt till Mosevatn en dag i juli 2019. Väl framme i Ö:a Mosevatn fick vi tillfälle att träffa gårdsägaren Yngve Silkisberg. Han hade besök av en elektriker från Roverud, Uno Johansson. Under samtalets gång framhöll Uno att hans far Otto Johansson kom från Kristofferstorp i Fäbacken och att Otto i vuxen ålder flyttat till Hagen ett stycke söderut från den plats vi befann oss på. Otto var omnämnd i en bok om Långsjöhöjden som en Mattsson skrivit, fortsatte han. Jag kunde nu upplysa Uno om att författaren, det var jag. Ibland är världen liten. På hemresan sa Mats: ”Va lik sin pappa Otto ve Kristoffer han är, Uno”.

Efter ett stort antal intervjuer och fältstudier samt åtta års djupdykningar i diverse arkiv och handlingar är det nu dags att publicera en bygdebok. I ett första steg presenteras ett personregister. Det utgör ett komplement till bygdeboken, vilken kommer att lanseras den 6 augusti på Karmenkynna i anslutning Lekvattnets Hembygdsförenings 100-årsjubileum.

Vid sidan av kyrkböckerna, numera lättillgängliga, representerar folkskollärare O.G. Fernströms dagbok, Elis Hasselstigs ”Boken om Lekvattnet”, boken om Spettungen av Nils Börjeson och Gunvor Waller och ”Klara på Kvarntorp” av Rolf Nilsson viktiga källor vid kompletteringen av grunduppgifterna i registret. Sistnämnda verk utkom våren 2022 eller efter manusstoppet. Det innehåller bl.a. återgivning och kommentarer av många brev ingående i en omfattande och unik samling. Därvid kastas ytterligare ljus över levnadsödena för ett femtontal av de personer som figurerar i bygdeboken.

Registret torde var i behov av revidering i framtiden. Dels kan vi utgå från att sakfel letat sig in i bygdeboken och registret av en art som behöver påtalas – datamängden är ju omfattande, dels kan vissa sakuppgifter vara av vikt att tillföra registret. Boken är som den är, men registret på hemsidan kan ju korrigeras och kompletteras. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till Benny Ljus som ordnat det tekniska vad gäller inplacering på Lekvattnets hemsida av personregistret samt upplysningar om hur bygdeboken kan anskaffas. 400 exemplar är tillgängliga. De expedieras i tur och ordning efter beställningstidpunkt.

Karlstad den 26 juni 2022

Ett personregister i urval (drygt 1 100 namn med platsangivelser) är publicerade här på Lekvattnets hemsida. 

Anders Mattsson
e-mail: and.mattsson@telia.com
telefon: 076-1087752
postadress: Råtorpsporten 1C, 65348 Karlstad

Komplettering till boken

Diverse upplysningar

Efter personnamnet anges med tidsordning 1-4 platser som personen förknippas med. Födelseplats, uppväxtplats, plats från vilken inflyttningen till Lekvattnet sker, boplats i Lekvattnet, destination vid avflyttning från Lekvattnet och senare boplats utgör varianter, dock alltid med åtminstone en boplats i Lekvattnet. Undantag gäller för personer som har haft koppling till Lekvattnet via uppmärksammade besök i socknen och/eller handlingar som anmärkningsvärt berört socknen. Boplatser i Lekvattnet anges med fet stil. När smeknamn eller öknamn är känt anges detta också, då inledningsvis inom parentes.

Från början av 1900-talet antog en gift kvinna som regel makens efternamn. I de fall då skifte av efternamn för bosatt i Sverige i kyrkboken eller på annat sätt noterats av författaren anges tidigare namn inom parentes.

Vissa emigranter bytte namn efter ankomsten till USA. Det svenska namnet anges i registret med det amerikanska inom parentes. På motsvarande sätt presenteras lekvattnetbor som utflyttade till Norge.

Sidhänvisningarna sker i urval vad gäller både enskild person och uppgifter knutna till enskild person. Längre omnämnanden och speciella händelser prioriteras. I ett begränsat antal fall utgör ett omnämnande i boken utgångspunkt för en utläggning i registret. Det sker i syfte att ge en mer komplett bild och därmed tydliggöra sammanhang och relationer. När barnen anges sker detta företrädesvis i anslutning till moderns namn. Om moderns namn inte återfinns i boken anges barnens namn vid faderns.

Om möjligt anges det finska släktnamnet för personer födda före år 1800, undantagsvis även för födda något senare. Som källor används företrädesvis av C.A. Gottlund gjorda anteckningar i kyrkböckerna, Gottlunds reserapport från 1821, ”Finnar i Gräsmark och Lekvattnet” av Jarl Ericson, samt ”Långsjöhöjden – ett finnhemman i Lekvattnet” och ”Ulvsjön och Fäbacken” av Anders Mattsson. Faderns finska släktnamn ges företräde.

Några boplatser med flera namn: Pakkalamp = Kottjärn; Kissalamp = Kattjärn: Ritamäki = Ritaberg; Larstorp = Ulvsjötorp = Rosenhöjd; Nybonstorp = Annelund; Mattestorp (i Fäbacken) = Mattes-Erik = Vestiberg = Fäbackberg; Loppasberg = Södra Torpberg; Skönstorp = Norra Pettland; Berget = Södra Pettland; Berg = Stensgård; Pundan = Pundla; Lillaven = Kuja; Henrikstorp = Ivarstorp; Olastorp = Anderstomta = Pop-Anders; Laxtjärn = Sjötorp; Örnberg = Kokkoberg; Nedre Våln = Janan; Jossikoja = Linnan; Moditorp = Modig; Kössen = Kösstorp; Råbacken = Råberg; Kulltorp = Väderkullen; Luken = Luktorp; Norra Karttorp = Eskil; Bäcken SU = Ståbacken; När Nils = Södra Rönnberg; Mattesgården = Mellangården Rönnberg; Hansgården = Norra Rönnberg; Oppgården (i Poptorp) = Övre Poptorp; Mon (i Mårbacken) = Gården Mårbacken; Månsolastorp = Övre Tiola; Åsen (intill Kittmon) = Sandåsa. Med Dalgosstorp avses här Nedre Dalgosstorp. Både Bäckelid och Bäckliden förekommer. Förstnämnda tillhör S:a Lekvattnet, sistnämnda Kälkeruds utskog.

Identiska namn för olika boplatser: Exempelvis finns det flera Skoghem (i Vittjärn och Stensgårds utskog), Åsen (norr om Kittmon, i Bredsjöns by och i Stensgårds utskog), Bråtarna (i Spettungen och Örtjärnshöjden), Nystuga (i Bredsjöns by och Vittjärn, sistnämnda senare kallad Lindhem), Fridhem (nordväst om kyrkan och i Mårbacken), Mon (i Mårbacken och Stensgårds utskog, strax söder om byn Fäbacken), Mattestorp (i Långsjöhöjden och Fäbacken), Norgården (i Rörkullen och som Nolgården i Vittjärn), Sörgården (i Rörkullen och Vittjärn), Uppgården (i Spettungen, Poptorp i N:a Lekvattnet, Fäbacken och Örtjärnshöjden), Nergården (i Spettungen, Poptorp, Fäbacken och Örtjärnshöjden), Gärdet (i Fäbacken och Käcktorp), Berg (i S:a Lekvattnet och Stensgårds utskog, strax söder om Fäbackens by), Berget (i Fäbacken och Spettungen), Torp (i Södra Lekvattnet och Bredsjön), Lövåsen, Lövhöjden och Hagen, där i de tre sistnämnda fallen ett torp finns i Lekvattnet och ett i Brandval Finnskog. I dessa och liknande fall sker specifikation, på svensk sida genom angivande även av hemman via förkortningar. Därtill finns ett Lebbiko i Vinger Finnskog och ett i Vittjärn.

Förkortningar: Bredsjön = BS; Mårbacken = MB, Långsjöhöjden = LH; Norra Lekvattnet = NL; Södra Lekvattnet = SL; Fäbacken = FB; Örtjärnshöjden = ÖH; Spettungen = SP; Stensgårds utskog = SU; Rörkullen = RK; Vittjärn = VT. Specifikation förekommer även när en boplats ingår i en förtätning av gårdar. Det gäller Poptorp (PT) i hemmanet Norra Lekvattnet. Andra förkortningar: Fryksände = FR; Ormhöjden = OH; HL = Hälsingland, HD = Härjedalen; JL = Jämtland; NL = Norrland; e = emigrant, ND = North Dakota, SD = South Dakota; MN = Minnesota; WI = Wisconsin.

Torp med förändrad sockentillhörighet: Under hösten 1943 överfördes Kristofferstorp, Kurra, Kakkina (då öde), Jonastorpet (då öde), Käcken, Ambian, Burken och Loppasberg (då öde) från Östmark till Lekvattnet. För att förenkla rapporteringen och utan att göra avkall på ”logisk” tillhörighet anges enbart den slutliga, d.v.s. Lekvattnet. Rosenhöjd överfördes samtidigt från Lekvattnet till Östmark men noteras här som ingående i Lekvattnet över tiden. Persberg och Öfra Sandsjöberg var då obebodda men marken fördes över till Östmark. Ormberg och Sågtorp ÖH överfördes från Lekvattnet till Fryksände.

Omnämnda torp och hemman som över tiden tillhör Östmark: Västra och Östra Snupptorp (Östra Snupptorp = Rosendal), Lasktorp, Klakartorpet, Arderskogberg, Josktorp, Josknilstäppa (väster om Sätertjärn), Kassfält, Präst-Vilhelm (tidigare Presttorpet), Präst-Alfred, Karltorp, Hallstenstorp (Hallstensjong), Josktorp, Käckåsen, Bogtorp, nedre gården i Östra Sandsjöberg, Trättängen (norr om Sätertjärn), Brånsätra och Skomakartorpet låg över tiden i Ulvsjöns hemman, Östmark. Samtliga i Östmark över tiden belägna boplatser åtföljs av beteckningen ÖM liksom hemmanen Arnsjön, Runnsjön och Åskogsberg.

Omnämnda torp och hemman som över tiden tillhör Gräsmark: Kammesmack, Honkamakk, Hedås, Gräsmarksgård (hemman), Grinnemo (hemman), Norra Bråne (hemman), Långtjärn (hemman), Timbonäs (hemman), Pyntetorp, Rinttorp, Malsjö (hemman), Tiskaretjärn (hemman), Lusketorp, Häppostorp, Popetorp och Ormtorp. De åtföljs av beteckningen GM.

Omnämnda torp i gränstrakterna på norska sidan: Kvernmoen, Hagen, Eriksbråten, Gräsberget, Smedtorpet, Lövåsen, Lövhöjden, Svennila, Öierberget, Öiermoen, Övre Öieren samt Västra och Östra Mosevatn ligger i Brandval Finnskog = BF. Viker, Abborhöjden, Österby, Lebbiko, Åranstorp (Orranstorp), Årnäs samt Södra och Norra Abrahamstorpet återfinns i Vinger Finnskog = VF. Nes är en kommun nordöst om Oslo, tidigare Kristiania.

Bör uppmärksammas: V:a och Ö:a Bråten återfanns i hemmanet Bredsjön och N:a och S:a Bråten i hemmanet Stensgårds utskog (på östra sidan av Lekvattensjön).

Kompletteringar: I åtskilliga fall införs information i registret som kompletterar uppgifterna i boken. Kompletteringarna är av olika slag. Ett namn i texten utgör ibland utgångspunkt för en familjeexposé. I många fall noteras uppgifter om barnen i familjen i löpande text eller fotnot i boken. I registret sker kompletteringar genom att motsvarande data med prioritet noteras i anslutning till moderns namn. Andra kompletteringar avser intressanta fakta som kommit till författarens kännedom efter manusstopp.

Foton: Hänvisning sker i urval till källor där foton på personer återfinns: ”Klara på Kvarntorp” av Rolf Nilsson, boken om Spettungen av Nils Börjeson och Gunvor Waller, ”Boken om Lekvattnet” av Elis Hasselstig och ”Fäbacken och Ulvsjön” av Anders Mattsson. I övriga fall är källan Lekvattnets hemsida! Specifikationen är försedd med citationstecken!

Rättelser avseende bygdebokenSidan 43 noten. Står: 10 barn. Skall stå: 13 barn. Sidan 57 vs 3 och hs stycke 1. Det var hustru Marit Jansdotters f.d. make Henrik Larsson som fick plikta för brännvinsförsäljning, men Marit bör inte ha varit ovetande om aktiviteten. Därmed var hon på sätt och vis iblandad i verksamheten; Sidan 66 vs stycke 5 rad 2. Står: Marit Pålsdotter. Skall stå: Kjerstin Andersdotter. Sidan 169 hs stycke 1 rad 7. Står: Kerstin. Skall stå: Karin; Sidan 256 hs stycke 4 rad. Står: Jonas. Skall stå: Otto. Sidan 333 hs stycke 4-5: Står: Karin Jonsdotter. Skall stå: Britta Jonsdotter. Var gift endast en gång. Hennes mor Britta Nilsdotter var däremot gift två gånger. Sidan 396: hs stycke 3: Står: 1849. Skall stå: 1949. Sidan 401 bildtext. Står: Silkisberget. Skall stå: Silkisberg.


Komplettering till boken

Personregister


Beställ boken genom att klicka här…