Personregistret är i första hand ett komplement till boken
”Lekvattnet,hitorik och levnadsöden”,
men innehåller också hänvisningar till sidor om ”torp på Lekvattnet.se”
Efter personnamnet anges med tidsordning 1-4 platser som personen förknippas med. Födelseplats, uppväxtplats, plats från vilken inflyttningen till Lekvattnet sker, boplats i Lekvattnet, destination vid avflyttning från Lekvattnet och senare boplats utgör varianter, dock alltid med åtminstone en boplats i Lekvattnet. Undantag gäller för personer som har haft koppling till Lekvattnet via uppmärksammade besök i socknen och/eller handlingar som anmärkningsvärt berört socknen. Boplatser i Lekvattnet anges med fet stil. När smeknamn eller öknamn är känt anges detta också, då inledningsvis inom parentes.
Från början av 1900-talet antog en gift kvinna som regel makens efternamn. I de fall då skifte av efternamn för bosatt i Sverige i kyrkboken eller på annat sätt noterats av författaren anges tidigare namn inom parentes.
Vissa emigranter bytte namn efter ankomsten till USA. Det svenska namnet anges i registret med det amerikanska inom parentes. På motsvarande sätt presenteras lekvattnetbor som utflyttade till Norge.
Sidhänvisningarna sker i urval vad gäller både enskild person och uppgifter knutna till enskild person. Längre omnämnanden och speciella händelser prioriteras. I ett begränsat antal fall utgör ett omnämnande i boken utgångspunkt för en utläggning i registret. Det sker i syfte att ge en mer komplett bild och därmed tydliggöra sammanhang och relationer. När barnen anges sker detta företrädesvis i anslutning till moderns namn. Om moderns namn inte återfinns i boken anges barnens namn vid faderns.
Om möjligt anges det finska släktnamnet för personer födda före år 1800, undantagsvis även för födda något senare. Som källor används företrädesvis av C.A. Gottlund gjorda anteckningar i kyrkböckerna, Gottlunds reserapport från 1821, ”Finnar i Gräsmark och Lekvattnet” av Jarl Ericson, samt ”Långsjöhöjden – ett finnhemman i Lekvattnet” och ”Ulvsjön och Fäbacken” av Anders Mattsson. Faderns finska släktnamn ges företräde.
Några boplatser med flera namn: Pakkalamp = Kottjärn; Kissalamp = Kattjärn: Ritamäki = Ritaberg; Larstorp = Ulvsjötorp = Rosenhöjd; Nybonstorp = Annelund; Mattestorp (i Fäbacken) = Mattes-Erik = Vestiberg = Fäbackberg; Loppasberg = Södra Torpberg; Skönstorp = Norra Pettland; Berget = Södra Pettland; Berg = Stensgård; Pundan = Pundla; Lillaven = Kuja; Henrikstorp = Ivarstorp; Olastorp = Anderstomta = Pop-Anders; Laxtjärn = Sjötorp; Örnberg = Kokkoberg; Nedre Våln = Janan; Jossikoja = Linnan; Moditorp = Modig; Kössen = Kösstorp; Råbacken = Råberg; Kulltorp = Väderkullen; Luken = Luktorp; Norra Karttorp = Eskil; Bäcken SU = Ståbacken; När Nils = Södra Rönnberg; Mattesgården = Mellangården Rönnberg; Hansgården = Norra Rönnberg; Oppgården (i Poptorp) = Övre Poptorp; Mon (i Mårbacken) = Gården Mårbacken; Månsolastorp = Övre Tiola; Åsen (intill Kittmon) = Sandåsa. Med Dalgosstorp avses här Nedre Dalgosstorp. Både Bäckelid och Bäckliden förekommer. Förstnämnda tillhör S:a Lekvattnet, sistnämnda Kälkeruds utskog.
Identiska namn för olika boplatser: Exempelvis finns det flera Skoghem (i Vittjärn och Stensgårds utskog), Åsen (norr om Kittmon, i Bredsjöns by och i Stensgårds utskog), Bråtarna (i Spettungen och Örtjärnshöjden), Nystuga (i Bredsjöns by och Vittjärn, sistnämnda senare kallad Lindhem), Fridhem (nordväst om kyrkan och i Mårbacken), Mon (i Mårbacken och Stensgårds utskog, strax söder om byn Fäbacken), Mattestorp (i Långsjöhöjden och Fäbacken), Norgården (i Rörkullen och som Nolgården i Vittjärn), Sörgården (i Rörkullen och Vittjärn), Uppgården (i Spettungen, Poptorp i N:a Lekvattnet, Fäbacken och Örtjärnshöjden), Nergården (i Spettungen, Poptorp, Fäbacken och Örtjärnshöjden), Gärdet (i Fäbacken och Käcktorp), Berg (i S:a Lekvattnet och Stensgårds utskog, strax söder om Fäbackens by), Berget (i Fäbacken och Spettungen), Torp (i Södra Lekvattnet och Bredsjön), Lövåsen, Lövhöjden och Hagen, där i de tre sistnämnda fallen ett torp finns i Lekvattnet och ett i Brandval Finnskog. I dessa och liknande fall sker specifikation, på svensk sida genom angivande även av hemman via förkortningar. Därtill finns ett Lebbiko i Vinger Finnskog och ett i Vittjärn.
Förkortningar: Bredsjön = BS; Mårbacken = MB, Långsjöhöjden = LH; Norra Lekvattnet = NL; Södra Lekvattnet = SL; Fäbacken = FB; Örtjärnshöjden = ÖH; Spettungen = SP; Stensgårds utskog = SU; Rörkullen = RK; Vittjärn = VT. Specifikation förekommer även när en boplats ingår i en förtätning av gårdar. Det gäller Poptorp (PT) i hemmanet Norra Lekvattnet. Andra förkortningar: Fryksände = FR; Ormhöjden = OH; HL = Hälsingland, HD = Härjedalen; JL = Jämtland; NL = Norrland; e = emigrant, ND = North Dakota, SD = South Dakota; MN = Minnesota; WI = Wisconsin.
Torp med förändrad sockentillhörighet: Under hösten 1943 överfördes Kristofferstorp, Kurra, Kakkina (då öde), Jonastorpet (då öde), Käcken, Ambian, Burken och Loppasberg (då öde) från Östmark till Lekvattnet. För att förenkla rapporteringen och utan att göra avkall på ”logisk” tillhörighet anges enbart den slutliga, d.v.s. Lekvattnet. Rosenhöjd överfördes samtidigt från Lekvattnet till Östmark men noteras här som ingående i Lekvattnet över tiden. Persberg och Öfra Sandsjöberg var då obebodda men marken fördes över till Östmark. Ormberg och Sågtorp ÖH överfördes från Lekvattnet till Fryksände.
Omnämnda torp och hemman som över tiden tillhör Östmark: Västra och Östra Snupptorp (Östra Snupptorp = Rosendal), Lasktorp, Klakartorpet, Arderskogberg, Josktorp, Josknilstäppa (väster om Sätertjärn), Kassfält, Präst-Vilhelm (tidigare Presttorpet), Präst-Alfred, Karltorp, Hallstenstorp (Hallstensjong), Josktorp, Käckåsen, Bogtorp, nedre gården i Östra Sandsjöberg, Trättängen (norr om Sätertjärn), Brånsätra och Skomakartorpet låg över tiden i Ulvsjöns hemman, Östmark. Samtliga i Östmark över tiden belägna boplatser åtföljs av beteckningen ÖM liksom hemmanen Arnsjön, Runnsjön och Åskogsberg.
Omnämnda torp och hemman som över tiden tillhör Gräsmark: Kammesmack, Honkamakk, Hedås, Gräsmarksgård (hemman), Grinnemo (hemman), Norra Bråne (hemman), Långtjärn (hemman), Timbonäs (hemman), Pyntetorp, Rinttorp, Malsjö (hemman), Tiskaretjärn (hemman), Lusketorp, Häppostorp, Popetorp och Ormtorp. De åtföljs av beteckningen GM.
Omnämnda torp i gränstrakterna på norska sidan: Kvernmoen, Hagen, Eriksbråten, Gräsberget, Smedtorpet, Lövåsen, Lövhöjden, Svennila, Öierberget, Öiermoen, Övre Öieren samt Västra och Östra Mosevatn ligger i Brandval Finnskog = BF. Viker, Abborhöjden, Österby, Lebbiko, Åranstorp (Orranstorp), Årnäs samt Södra och Norra Abrahamstorpet återfinns i Vinger Finnskog = VF. Nes är en kommun nordöst om Oslo, tidigare Kristiania.
Bör uppmärksammas: V:a och Ö:a Bråten återfanns i hemmanet Bredsjön och N:a och S:a Bråten i hemmanet Stensgårds utskog (på östra sidan av Lekvattensjön).
Kompletteringar: I åtskilliga fall införs information i registret som kompletterar uppgifterna i boken. Kompletteringarna är av olika slag. Ett namn i texten utgör ibland utgångspunkt för en familjeexposé. I många fall noteras uppgifter om barnen i familjen i löpande text eller fotnot i boken. I registret sker kompletteringar genom att motsvarande data med prioritet noteras i anslutning till moderns namn. Andra kompletteringar avser intressanta fakta som kommit till författarens kännedom efter manusstopp.
Foton: Hänvisning sker i urval till källor där foton på personer återfinns: ”Klara på Kvarntorp” av Rolf Nilsson, boken om Spettungen av Nils Börjeson och Gunvor Waller, ”Boken om Lekvattnet” av Elis Hasselstig och ”Fäbacken och Ulvsjön” av Anders Mattsson. I övriga fall är källan Lekvattnets hemsida! Specifikationen är försedd med citationstecken!
Rättelser avseende bygdeboken: Sidan 43 noten. Står: 10 barn. Skall stå: 13 barn. Sidan 57 vs 3 och hs stycke 1. Det var hustru Marit Jansdotters f.d. make Henrik Larsson som fick plikta för brännvinsförsäljning, men Marit bör inte ha varit ovetande om aktiviteten. Därmed var hon på sätt och vis iblandad i verksamheten; Sidan 66 vs stycke 5 rad 2. Står: Marit Pålsdotter. Skall stå: Kjerstin Andersdotter. Sidan 169 hs stycke 1 rad 7. Står: Kerstin. Skall stå: Karin; Sidan 256 hs stycke 4 rad. Står: Jonas. Skall stå: Otto. Sidan 333 hs stycke 4-5: Står: Karin Jonsdotter. Skall stå: Britta Jonsdotter. Var gift endast en gång. Hennes mor Britta Nilsdotter var däremot gift två gånger. Sidan 396: hs stycke 3: Står: 1849. Skall stå: 1949. Sidan 401 bildtext. Står: Silkisberget. Skall stå: Silkisberg.
