5(1)Detta finnhemman, Spettungen 1/8 fr., omnämnes tidigast år 1564 som "Spettunga", från och med detta år en kronoskog, som med benämningen "Spåtengz skougen" ännu i 1633 års jordebok uppges vara obebyggd(1).
I juni 1640 vittnar nämnden vid tinget, att torp ej kan upptagas på skogen ifråga, detta tydligen därför att redan något år tidigare en finne bosatt sig där. Vid tinget samma höst befinner sig också en nybyggare Maths Mammoinen på Spetungeskogen i full träta om ängsmarker med finnen Påvel Larsson i Långenäs vid Kymmen. Denne Maths som tydligen är sjuklig, går ur tiden omkring år 1651.
Sonen Pål Matsson, som tidigt tagit vid gården, får denna skattlagd som 1/4 kronohemman redan år 1649. Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673.
(2)Sonen Maths efterträder honom till inpå 1690-talet, då släkten Mammoinen av allt att döma försvinner från Spettungen, alldeles som Gottlund uppger, och andra släkter uppträder på hemmanet.
Framdeles kvarvarande av dessa blir släkten Riekkinen (eller möjligen Rikkinen), som enligt en av Gottlund anförd tradition sagts leda sitt ursprung från en från Finland inkommen kapten Rek eller Rick (jfr sid. 105).
I början av 1700-talet är den företrädd på hemmanets tvenne gårdar av Anders Sigfridsson i nedre Spettungen och Sigfrid Sigfridsson i övre Spettungen.
Bägge gårdarna är numera avfolkade och öde, byggnaderna rivna och ägorna skogsmark.”
- (1) Richard Brobergs ”Finsk invandring till mellersta Sverige.
- (2) Carl axel Gottlunds dagboksanteckningar från en resa genom Värmlands finnmarker 1821.
