Kapten Ahrenberg

Kapten Ahrenbergs passagerarflygning

Ahrenbergs passageraruppstigningar på Lekvattensjön 1935

På bilden finns bl.a Britta på Hedås, Ingmar ve Sjöbo, John Ludvigsson, Oskar ve Sammel, Albert och Lisa ve Pål.
Här är Ingemar på Sjöbo 13 år
Irmgard Henriksson

Min farmors far Nils på Berg var verkligen modig, som 85 år gammal var en av de 43 som vågade ta en flygtur!
Ronny Jansson


Flygningarna var en stor upplevelse för många Lekvattningar.
Fast de företogs på en vardag, var det uppemot ett par hundra människor samlade.
De gamla har mött upp talrikt, till och  Kulltortps-Maja stod där med något påskkäringsaktigt över sig, hon hade huvuduken långt framskjuten för den bländande snönskull, och stirrade mot söder, varifrån undret skulle komma.

Pojkarna svärmade som snöloppor över isen.
Flickorno stod i långa led och höll varandra för säkerhets skull i handen.
När det började dåna i söder, blev stämningen nästan andäktig.

Nils på Berg stod där med det vita huvudet bakåtlutat, Håkanstörpen, Sammels-Johan, Skräddürn, Harald m.fl. gamlingar.
Dävr ve lag behöver de int se på väglag, sa Nils på Berg, när den gröna fågeln kom larmande.

Så fort den landat och stannat var den ögonblickligen omgiven av skolpojkarna (det var som man skjutit tills mål med på den med en ladding skolpojkar).  Och när kaptenen stack opp sitt läderklädda huvud ur förarhytten och sade “Godag grabbar”! – ja då var det nog övermåttan härligt att vara liten pojke.

Alla av oss har spått Ahrenberg ett ekonomisk fiasko, men därav blev det intet.
Lekvattningarna fick flygfeber. Jäden i mig, sa Nils på Berg,  “frester  int jä å flyger. Men en tar sej fell int öppi..
Men Nils tog sig allt öppi och Harald å Sammels-Johan, Håkanstörpern, Lindow och en hel del andra till åren komna.

Det var omåttligt intressant att studera dessa gamlingar. Ingen rädsla.
De talade om att testamera sina ägodelar till den och den. Skojade med döden. Sannerligen finns det inte präktiga gubbar i Lekvattnet.
Lisa på Berg, var allt lite blek om nosen, när Nils satt i, hon drog nog på guvett, om det kanske var ett avsked för livet.
Harald ve Lomsen ville se sitt hem öppifrå och Ahrenberg var tillmötesgående, han tog upp kartan och markerade.

Någon vill se Bogens kyrka och det mötte inga hinder. Men den turer tog 19 minuter, nästan dubbelt mot den bestämmda tiden.
Allt som allt flög visst 43 stycken. Till och med  Mia i Pavila var uppe.

Många unga fick också flyga genom de äldres försorg.
Är det inte konstigt, hur man litar på Ahrenberg. Överlämnar sina små utan ringaste betänkande.
Första turen han gjorde, hade han ett lass ungar. “Jaggu  ä inte de luur” sa Nils på Berg, “de skecker öpp småpöjkan först, för te å se öm dä går bra”.

Från boken:Erik Goland
Drömmen om Sakrlamp
Jonas i Lia berättar

Läs mer om Kapten Johan Oskar Albin Ahrenberg(Wikipedia)