Prosten Sundelius

Sundelius hade en väldig kroppshydda och ”förde sig som en biskop”. Han var beläst och hade stort bibliotek. Han kom till Lekvattnet 1862 och blev först uppskattad som god predikant. Livlig, glad och vänsäll mot alla sades han vara.
Sen förändrades denne förkunnare totalt. Förhållandet till församlingsborna blev alltmera spänt. Han uppträdde retligt, tog till flaskan och förlorade sin värdighet. Folk trodde att en okänd sjukdom drabbat prästen.

Läs mer…