Smålandspelle en luffare som var ofta i Lekvattnet
Smålandspelle Johan Sander Ericsson och var född 1879 i Ekön, Hinneryds församling i nuvarande Markaryds kommun. Han hade en mycket sträng fader, som bara lät honom gå i skolan i 18 månader.
Därefter skulle han ut i förvärvslivet och tjäna egna pengar.
Efter skolan fick han arbete son lantarbetare i Danmark. Där blev han slagen. Han rymde från den danska gården, tog sig till Malmö, kontaktade polisen och bad om hjälp, men de skickade honom tillbak till hembyn Ekön i Hinneryd.
Johan lämnade åter hemmet och vandrade 80 mil upp till Norge. Han vistades mest i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. Han stal värdesaker under den här tiden, mycket i Norge och sålde dessa i Sverige.
Han var utlämnad åt tiggeri och svält, och levdde på inbrottsverksamhet.
Han blev jagad av polisen och sattes i fängelse vid flera tillfällen, bl.a. på Akershus i Norge.
Han tillbringade 9 år i fängelse och lärde sig genom att läsa alla böcker som fanns på biblioteket.
Johan gick i 40 år runt som ”Luffare”. År 1926 upphörde han med sin brottsliga verksamhet.
År 1930 hade skaffat en dragkärra, där han förvarade ett tält, kastruller, fotogenkök, sytillbehör, socker och salt.
Med sitt bokläsande började han att hålla egna föredrag, där han berättade för dem som ville lyssna om t.ex ”Påvestolen”, ”Astronomi”, ”Judarnas kamp mot romarna” och ”Bolsjevism”.
Han satte upp affischer och tog ”kollekt”, som täckte hans enkla leverne.
I slutet av 30-talet skrev Johan sina egna memoarer, som sträckte sig fram till år 1926, ”den mörka delen” av hans liv.
Varför kallades han då Smålands-Pelle? I barnaåren blev han av bönderna kallad elakpäl.
År 1918 tog han detta namn Pelle, som sedan av blev Smålands-Pelle.
Av en kvinna i Värmland fick han en bok om Buddhismen, som färgade honom starkt.
Buddhismen hade han som rättesnöre för sitt liv, eftersom det påminde om lidandet hos han själv.
I Buddhismen fann han tröst och stöd.
Allt vandrande och umbärande satte till sist sina spår hos Smålands-Pelle. Han fick astma och hjärtproblem och kom 69 år gammal till ålderdomshemmet i Groeryd i Hinneryd.
Därifrån rymde han och gick till Värmland, där han somnade in och ligger begravd på Eda kyrkogård och fortfarande känd av ortsbefolkningen i Värmland.
Från en föreläsning av Bengt-Göran Söderlind, Markaryd
Hör Emelia Engblom berätta om Smålandspelle
På Eda kyrkogård i Värmland hittar vi Smålands-Pelles gravsten, eller Smålandsfanten. Han var en ”loafer”, som stannade mycket i gränsdistrikten. Han hette egentligen Johan (Alex) Sander Eriksson. Han föddes 1879 i Hinneryd i Småland och dog 1948.
Han började sin lofferkarriär 1893. Då var han bara 14 år gammal. Det har skrivits mycket om honom i den lokala litteraturen i gränsdistrikten. Hans kärra, brev och bilder finns på beredskapsmuseet i Järnskog i Värmland. Han var ofta där under ”beredskapsåren”, d.v.s. under andra världskriget.
Texten på gravstenen är följande:
”Här vilar vandringsmannen Johan Sander Ericsson Smålands Pelle F. 8.1 1879 i Hinneryd D. 23.08 1948”
Vi som minns Pelle har rest stenen
Conny Ludviksson
Brev till mormor Elvira
Hans Bergström
