Svartbäcken (Mustaporro)

Ett ödetorp på hemmanet Södra Lekvattnet, som ligger sydväst om Ritaberg. Det är ett gammalt torp, som har uppodlats av finnsläkten Nikkarainen. Om detta skriver Finnskogens Apostel Gottlund när han 1821 var på en vandring i Finnskogarna. Han var då in vid Svartbäcken och då fanns samma släkt där. Den som enl. kyrkboken av 1851, bodde på Svartbäcken i mitten av 1800-talet, hette Jöns Jansson född 1818. Hans hustru hette Lisa Andersson född 1824. De hade fyra söner: Anders född 1848, Jan född 1853, Mattes född 1860. Enligt kyrkboken finns det en son till, som heter Anders och är född 1866. Det kan väl vara felskrivning. Anders blev den, som övertog gården efter föräldrarna. Han gifte sig med en som hette Marit Eriksson, från Luken. De hade fyra döttrar: Jenny, Elisabet, Anna och Frida, samt tre söner: Alfred, Johan och Oskar. Anders Jönsson dog i början av 1900-talet och det blev änkan och barnen, som fick sköta torpet. Det födde tre kor och häst. Dottern Jenny gifte sig och flyttade ut. Lisa blev lärarinna, Anna gifte sig och flyttade till Österby och sonen Alfred gifte sig och flyttade till Kronhall. Det blev änkan och Johan, Oskar och Frida, som blev hemma och skötte torpet. De var kvar till på 1960-talet, när Frida och Johan dog och Oskar flyttade till sin broder i Kronhallen. Den gamla vackra stugan står kvar och det stora lugnet som vilar över detta lilla vackra torp, där borta i ödemarken, kan med ord inte beskrivas, utan det skall upplevas. Det var en gång en liten vrå bland bergen, där nöjda människor tog dagen som den kom och levde gott.



Södra Lekvattnet, “Svartbäcken”
Anders Jönssons sterbh.
Postadr.: Lekvattnet.Areal : 40 har, varav 2 har åker, resten skog och ängsmark. Jordart: bergjord. Skogsbestånd: barrskog, en del björk.Manbyggnaden från slutet av 1800-talet ombyggdes 1915 och var före ombyggnaden en parstuga med rökstuga, kåve och ytterstuga. Ekonomihusen äro ävenledes från 1800-talet.
Husdjur: 1 häst, 3 kor och 1 ungdjur samt 7 får.Gården inköptes omkr. 1860 av nuvarande ägarnas farfar Jöns Jansson. Hans son Anders Jönsson övertog därefter gården och brukade den till sin död 1910, varefter gården innehas av sterbhuset och brukas för närvarande av tre av barnen, Johan, Oskar och Frida Andersson.Anders Jönsson var född 1866 och gift med Marit f. Eriksdotter från Luktorp, född 1861 död 1939.
Barn:
– Lisa, f. 1891 g. Larsson,
– Jenny, f. 1893 g. Nordqvist,
– Alfred, f. 1895,
– Johan, f. 1897,
– Oskar, f. 1900,
– Anna, f. 1902 g. Eriksson,
– Frida, f. 1905.

Carina Lundgren


Det arma vårdträdet… Men det höll på att lägga sig på huset och det blev aldrig sol i köket.
Bodiil Nordquist

Svartbäcken, skrev ju Signe Stark om.
Maj-Lis Sölvebring


Gamla bilder från Mustapuro

Alfred Andersson Orainen framför rökugnen. Kortet taget före 1942 får då åkte rökugnen ut.
Alfred Andersson Orainen framför rökugnen. Kortet taget före 1942 får då åkte rökugnen ut.
Ett antal grannar framför en loge som nu är borta

Carina Lundgren

Alla namn på baksidan:

Bakre raden:

  1. Olle på Ritaberg
  2. Johan ve Lebikko
  3. Henning Haraldsson ve Lomsen
  4. Johan ve Svartbäcken
    Främre raden:
  5. Olga ve Lebikko
  6. Alfred ve Svartbäcken
  7. Oskar ve Svartbäcken
  8. Julius ve Lomsen
  9. Klara ve Rönningen

Namn från fotopärmen

Irmgard Henriksson

Alfred, Frida, Oskar och Johan i svenskstugan
Det här är min farmorsmor Marit. Hon föddes med efternamnet Eriksdotter på Luken den 30/12 1861.
Det här är min farmorsmor Marit. Hon föddes med efternamnet Eriksdotter på Luken den 30/12 1861.

Marit är min farmorsmor (Bodiil)

Foton från Bodiil Nordquist


 

SVARTBÄCKEN. ( Mustapurro ) Här bodde Anders Jönsson Orainen död 1910. Rökstugan blev
ombyggd 1915. På samma ställe levde farfar med hustru, far med hustru, son med hustru, och sonson. Karlarna var av släkten Nikarainen, men hustrurna av släkten Hämäläinen och Moilainen.

Gunvor Linzie


Gammal lada vid svartbäcken


Fotograf J.L. 1984.

Den ladan är borta nu. Märkligt nog (eller inte) är platsen där den stod alltid ett antal grader varmare än omgivningen. J
Bodiil Nordquist