Byn Lekvattnet i Värmland nämns första gången skriftligt år 1649 under namnet Lekevatn, vilket då syftade på den namngivande gården och sjön. Detta enligt ortnamnshistoriska uppgifter om ortens första dokumenterade namnform.
Tidig bosättning och finnskogen
-
Det finns spår av bosättning redan långt före 1600-talet i form av kolningsgropar från vikingatid och tidig medeltid, vilket visar att människor rörde sig och arbetade i området långt tidigare. Lekvattnet
🛖 Första dokumenterade bosättningen
-
Den första registrerade bosättningen i Lekvattnet skedde år 1635, vilket oftast anges som en tidig dokumenterad etablering i området.
Skogsfinnar och mer permanent bebyggelse
-
Den första varaktiga bosättningen av en skogsfinne i trakten (en grupp som kom att bli betydelsefull för området) skedde i Spettungen år 1638 när Maths Mammoinen slog sig ner där. Lekvattnet
Det tidigaste skriftliga omnämnandet av platsen Lekvattnet.
-
- En **finsktalande präst, Petri Magni Gyllenius, skrev om sin resa i Lekvattnet år 1663 – det är ett konkret skriftligt omnämnande av platsen i en textkälla från 1600-talet. Lekvattn
Källan till det tidiga skriftliga omnämnandet (1663) är en dagbok av prästen Petrus Magni Gyllenius, som förde anteckningar under sin tid i Värmland och på sina resor i området. Hans dagbok har publicerats under titeln Diarium Gyllenianum eller Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622–1667. Originalet finns bevarat i Karlstads gymnasiebibliotek och dagboken är utgiven i tryckt form av bland andra Finska Statsarkivet och Värmlands museum. Wikipedia+1
