Yrkestrafik

  • I Lekvattnet har det funnits många personer som transporterat innevånare

Hildings lastbilstransport

Min far Hilding kör ressugna lekvattenbor bak på flaket på helgutflykt med sin lastbil.Vem vet vart.
Åke Georg Johannesson‎

Ett “lass” Lekvattenungdomar på Sammelslastbilen

Sammelslastbilen

Fr. vänster:

  1. Hilmer ve Matteserk
  2. Axel i Nergårn
  3. Ragnar på Älvbacken
  4. Aron i Nergårn
  5. Emanuel ve Såga
  6. Erik i Ängarna
  7. Esther ve Källar
  8. Elisa Hagberg
  9. Oskar ve Sammel
  10. Ruth Höglund
  11. Karl och Sigurd ve Sammel

Sammel i bakgrunden.

Detta är en Ford av typ “TT” vilket var sin tids “riktiga” Fordlastbil. Framvagn, motor och växellåda var gemensam med personbilarna, men ramen, bakaxeln och bakhjulen var betydligt kraftigare. Lastlapaciteten var 1 ton. Motorn var en “sidventilfyra” på 2,9 liters volym och som utvecklade 20 hästkrafter. Växellådan var en tvåstegs halvautomat som kallades “hel och halvfart”. Den bestod av flera planetväxlar och var i princip av samma konstruktion som tillsatsväxellådan i senare tiders Scania-Vabis L 76. Fordlastbilens (bussens) årsmodell torde vara 1923 eller 1924. Fram till 1922 hade Fordbilarna lodrät frontruta med rundade hörn, och 1925 kom en annan dimension på framdäcken.
Håkan Larsson


Linjetrafik Buss (linje 310)

O.W. Sohlbergs Busslinjer drev från 1923 linjen Lekvattnet-Torsby-Sysslebäck med 2 bussar som dagligen gjorde en tur i vardera riktningen. Sommaren 1939 utökades trafiken till två turer. Till en början användes öppna s.k. flakbussar. Sohlberg var född i Norge men bodde som gift i Gräsmark. En kort period bodde han i Lekvattnet.
Anders Nilsson
I början var det Karl ve sjön som rattade Lekvattenbussen.
Karl byggde ett garage mellan Lekvatten och Mårbacken, står kvar än idag på  vänster sida när man åker mot Torsby.
Roland Olsson  tog sedan över linjetrafiken, och då körde Hans Spångedal Lekvatten-bussen under 1980-talet.
På slutet av 80-talet så övertog Värmlandsbuss linjen “310 Lekvatten”.
Ulf Johanss0n, Brandvall Norge
Karl Jonsson (alias Karl ve Sjöön) var anställd som av GDG som bussförare innan han år 1958 övertog ansvaret för Lekvattenlinjen (köpte rättigheterna som man kallade det).
De första bussarna som Karl köpte in, var för övrigt begagnade, tegelröda GDG-bussar, som han målade blå.
Bussföretaget ”Karl Jonsson Omnibusstrafik, Torsby”, senare känt som ”Kalles Turistbussar”.
När Karl Jonsson inledde sin yrkesverksamhet i slutet av 1950-talet, spelade linjetrafiken (Torsby – Lekvattnet – Vittjärn) en avgörande roll. Förutom att linjetrafiken utgjorde ryggraden i bussföretagets verksamhet, var linjetrafiken samtidigt av stor betydelse för landsbygdens befolkning. Ett par decennier senare hade linjetrafikens betydelse reducerats. Allt fler landsortsbor hade nu tillgång till egna bilar och landsbygdens avfolkning hade också bidragit till ett minskat resandeunderlag.
S103

Buss S 103, vilken var Karls först inköpta buss, den  bussen hade en kantigare Säffle-kaross och tudelad bakruta.

S711
Bussen S 711 hade Karl köpt (begagnad) 1959 och den blev då den ena av två bussar som gick i linjetrafik på Lekvattenlinjen. Bussen var för övrigt en Volvo av 1946 års modell, försedd med SKV-kaross från Katrineholm.
När bilden togs hade bussen nyligen blivit hämtad (bogserad) från garaget i Lekvattnet där den hade stått avställd som reservfordon under en tid. Nu skulle den lämnas i byte mot en ny Scania Vabis buss som Karl Jonsson hade beställt via Svedlunds i Sunne.
Personerna på bilden är omnibusägaren Karl Jonsson själv, samt undertecknad (som håller den ena handen på SKV-emblemet) följd av den fyraårige grannpojken Arne och slutligen min syster Ingrid.
Håkan Larsson
Omnibus – en äldre benämning för ett motorfordon
avsett för vägtransport av många passagerare.
Wikipedia

Kommer ihåg en ny Scania Vabis buss, det var på 60-talet.
Minns särskilt att det luktade “fabriksnytt” och ägaren Karl Jonsson hade extra koll på oss skolungdomar, inga snöiga eller leriga skor och inte putta för våldsamt på vikdörren, någon unge sparkade på dörren, då var Karl inte nådig.
Ännu ett minne..
Alf på Alfhem sa:
“Nu ská int Kal ve sjön ha bussa’n nô länger…
för han tycker att de ä nåkk laang”.
Börje Oscarsson
S711 var min favorit bland Karl Jonssons äldsta bussar.
Jag tyckte att den var betydligt finare än den jämnåriga S 103.
Håkan Larsson
Ett kort på en av de gamla bussarna och den färgen

Värmlandsbussarna före 1980.

Ulf Johanss0n, Brandvall Norge
Buss i Linjetrafik
Förmodligen buss i linjetrafik som just passerat “nya körkbroa”. Vet tyvärr inte när fotot är taget men kyrkbron byggdes 1938 och den ser inte alltför gammal ut. På 1950-talet åkte jag buss mellan Torsby och Lekvattnet någon enstaka gång och då var det de röda GDG-bussarna som trafikerade linjen. Gissar att forot är taget i slutet av 1940-talet eller tidigt 1950-tal.
Tage Nordkvist

Taxi och droskor

  • Reinhold Nordin
  • Karl Nordin
  • Harry Nordkvist
  • Hilding “på Bråten” Gustavsson.
  • Efter Hilding tog sonen Göran över.
  • Isak Isaksson taxi i många år (mest skolskjutsar)
  • Sigurd på Östanå .

Harry körde taxi många år och hade Volvodroska och Plymouth. Innan dess Frazer. Min far och Isak blev otroligt tighta vänner fast de kanske borde känt sig som konkurrenter.
Åke Georg Johannesson‎

En Buick kommer jag ihåg.
Isak hade en Volvo droska innan Mercedes.
I den stora Volvon fick alla mårbacksbarna plats på väg till simskolan i Pägertjärn.
Buick’ en var turkos tror jag.
Hilding och Göran körde Buick 1957, sen Cheva 1961 och en guldfärgad Buick Skylark. Minns en Peugeot 403 också!
Lars Fernström

Jag minns en Gunnar Bäckman som körde taxi
Ingrid Montan

Åkerier och skogslastbilar

Bild från Värmlands arkiv, fotoarkivet.
Så här står det om bilden:
Bilden visar: Torsby, skogsavverkning.Lastning av virke på lastbil.
Bildnr: SEVA_BAB04_31
Arkivbildare: Billerud AB
Fotograf:
Motiv: Transportmedel
Ämne: Skogstransport Lastbil
Fotoår: 1950 T
Fastighet/kvarter:
Gata:
Socken:
Ort: Lekvattnet


Den här lastbilen är troligen en Volvo av mellanstor modell. Jag kan tänka mig att det är en ”Starke” (dieseldriven) eller ”Brage” (bensindriven). Dessa ”systerbilar” hade liknande frontdesign som PV 444, Volvodroskan och den mindre lastbilen LV 340 — fast i en större variant.
Det står i texten att man sysslar med lastning av virke.
Jag tror snarare att det är lossning som är aktuell. Platsen är ju en preparerad sjöis, alltså ett virkesavlägg avsett för flottning.
Sedan funderar jag på om någonting hade gått snett just när bilden togs. Titta på virkesbuntens läge, den ligger diagonalt över bilens lastbankar, och männen ser ut att ha retirerat från densamma i blotta förskräckelsen.
Håkan Larsson

Kan vara min far.Att lasten hänger kvar på lastbilen beror på att man misslyckats med att utlösa bakre stöttan.Jag var med och fick lära mig att två man måste utlösa stöttorna samtidigt för att lasten skulle falla av.
Åke Georg Johannesson
Det är Kulltorp man ser i bakgrunden!
Bilarna körde ut på isen vid Sjölunda.
Jag har ett svagt minne av detta det var mängder av virke på sjön.

Kjell-Åke Eriksson

Minns många trevliga minnen från att jag som barn lekte nere på sjön och att vi lekte att det var gator i en stad. Vi plockade också “pengar” ifrån stämplingen. Pappa lämnade alltid dörren vid förarsidan öppen, detta för att kunna hoppa ur bilen om isen brast.
Eivor Stålberg

Jag och Uno ve Sjölunda tyckte det var jättespännande med all denna trafiken på sjöisen och hade man tur fick vi åka med ut och släppa av timret. I övre högra bildkant kan man se ladugården på Bengtstorp. Detta kort är nog taget lite tidigare än när jag och Uno kommer ihåg, för jag ser både lillstuga och veskjul på Kulltorp och jag minns inte lellstuga. Jag tror att det kan va en tvättstuga som står nere vid sjön mot Rävtorpsudden till.

Ulf Dahlen

Tore Andersson åkeri och Kennet Ljus åkeri

1945 startade Tore Andersson sitt åkeri och gick med i “Torsby Lastbilcentral“, där bilen fick anropsnummer 1. Efter 35 år tog sonen Kennet Ljus över åkeriet och drev det till 2014. Tillsammans hade dom alltså åkeri i Lekvattnet i 69 år.

En bild på min far Tore Andersson.
Mannen till vänster Axel Jonsson var chef på Lastbilscentralen i Torsby.
Pappa var en av de första medlemmarna i l-centralen.
XP-träd på lastbilen. (XP=xtra prima).
Benny Ljus

Chefen på Lastbilscentralen i Torsby hette Axel Jonsson. Han bodde i en villa på Norra Ringvägen, men var bördig från Björkhult (Böschhôlt) i Rinn. Hans söner har senare antagit ett gammalt släktnamn – Zätterman.
Håkan Larsson
Åkeriägare Tore Andersson med sonen Kenneth Ljus och dottern Eivor Ljus (Stålberg)

Enligt Bilkalendern för 1955: S 5582.
Volvo 1950, ägare; Trafikbiläg. T. Andersson, Nysäter, Lekvattnet.
Enligt Bilkalendern för 1957 var registreringsnumret vakant.
Håkan Larsson

Åkeriägare Tore Anderssons Scania Vabis.

Min fars lastbil, en frambyggd Scania-Vabis kanske en LB 76 med lite runda former från slutet av 1960-talet.
Scania Vabis, inget annat gällde för Tore.
Eftersom denna lastbil var framtbyggd, så blev det mycket varmt i hytten, motorn fanns i mitten och stålade ut värme.

Kennets Ljus första nya Lastbil, en Volvo såklart.

Benny Ljus