Rapport Finnskogen

Porten
image_print

 

Lekvattnet porten till Finnskogen

–  Ida Mjøs – Kristin Moxnes – Elise Voll Mathiassen – Henriette Jordheim – Malin Hjerpaasen 

 Porten

I kursen LAA360 Strategisk landskapsplanering, tar vi tar under hösten 2013 för oss i området Finnskogen, med syfte att utveckla övergripande strategier som kan ligga till grund för en omfattande området utveckling.
Detta kommer att vara ett bidrag till en regional/kommunal planeringsstrategi för planering och bygglagen, lagen från 27 juni 2008. Finnskogen är i gränsområdet mellan Norge och Sverige, och sträcker sig från Eidsskog i söder till delar av Trysil kommun i norr.
Finnskogsområdet berör sex norska kommuner och tre svenska kommuner i Hedmark i Norge och Värmlands län, Sverige (Nordström, 2013).

Bakgrund av uppgiften är kopplad till projektorganisation Finnskogen Natur & Kultur Park , som arbetar för att bilda en regional park område.
Genom detta arbete de vill skydda skogsfinsk kultur, utveckla de lokala produkterna, och bidra till ökad bosättning och besök Area (Finnskogen Natur & Kultur Park, 2013b).
Det är idag öka avflyttning från området och kulturlandskapet är på väg att växa igen. Samarbetet och arbete med detta projekt har kommit längst i det norska delen av Finnskogen. Här finns ett stort intresse och optimism om utvecklingen av projektet.

Denna uppsats behandlar Lekvattnet och omgivande områden i Torsby kommun i Sverige, och de möjligheter och utmaningar relaterade till platsen ska diskuteras.
Det kommer att vara
viktigt att titta på Lekvattnet ur ett större sammanhang och som en del av Finnskogen natur och kulturpark.
Samtidigt ska områdets egenskaper och resurser tillvaratas för att stärka det lokala livet Lekvattnet. Vi vill att denna vinkling förbereda övergripande mål och strategier som kan tillämpas för enhetlig områdesutveckling.

 

 Metod

I denna uppsats tittar vi på möjligheterna att främja naturliga och kulturella särdrag i området och Lekvattnet sätta på kartan som ett levande område vid ingången till Finnskogen.
För att finna ställets kvaliteter och egenskaper har vi bekanta oss med området genom kartläggning och källstudier, har vi varit inspektion av området och talade med olika informanter Torsby och runt Lekvattnet.
Detta har resulterat i landskapsresursanalys är en kom en landskapsanalys och en “stadskänsla» Analys / “känsla av placera “och kommer att ligga till grund för en förstudie av området.

 Landskapsanalys

Landskapsanalys har upprättats med stöd av metod för Landskapsanalys.
Förfarande för bedömning av landskapet karaktär och landskapsvärde (Directorate för naturförvaltning och kulturarvet, 2010) och Landskapsresursanalys, verktyg för integrerad lokal utveckling och förvaltning (Aurland Naturverkstad, 2009).

Genom landskapsanalys vill vi finna vilka resurser och egenskaper som är specifika för Lekvattnet. Detta inkluderar både fysiska, kulturella, estetiska och relationella egenskaper och värden (Clemetsen 2009 s.5). Landskapskaraktären definieras från fältarbete och kartstudier, och är till för att ta fram områdets karaktär

Landskaps kvaliteter kommer att vara viktiga i processen att definiera ytterligare strategier för området.

Innan fältarbete i Finnskogen vi tittat på kopplingen mellan Lekvattnet och Torsby som en möjlig strategi. Efter besiktning och undersökningar i området, visade det att denna förening inte är så tydliga som man kunde förvänta. Vi anser att Svullrya på den norska sidan av Finnskogen kan vara en viktig förbindelse med Lekvattnet. Dessa platser är centrum för regionparken på vardera sidan av gränsen, och har en länk via vattenvägen Rottnan.
Här ser vi möjligheter till samarbete mellan de två kulturcentrum, vilket kan bidra till att förbättra kompetensutveckling, skapande och märkesbyggande.

Eftersom fokus lades på Torsby enligt fältarbete, är det enklare landskapskaraktärsanalyserna i området mot Svullrya, baserat på flygfoton och kartor.
Vi
har också samarbetat med andra grupper för insamling av information om det här området.

 Stadskänsla analys

För att bilda en bild av hur människor använder och upplever landskapet de bor runt Lekvattnet är Stadskänsla» undersökning eller “Sense of place” ett viktigt verktyg.
Vi kontaktade därför och gjorde flera intervjuer med Torsby kommun, lokalbefolkningen, anställda och övriga relevanta användargrupper på plats.
Denna
information visar vilka resurser avseende användning och erfarenheter som värderas och Finns i dag, och som kan utvecklas ytterligare genom nya strategier.

Innan resan till Finnskogen vi tog kontakt med både primär och gymnasieskolor i Torsby.
Det var tyvärr för liten förberedelse för skolorna, så att en eventuell intervju med studenter i området inte har gjorts. Det innebär att vi saknar detaljerad information om hur ungdomar i Torsby och Lekvattnet tittar på sina hem.

Skoggården camping stängdes också när vi var där, att information om besökare och ägarens ställe känsla saknas.

Sammanfattning av lanskapsresursanalys

Med tanke på analysen landskapsresurs, har vi kommit till olika resurser och utmaningar för landskap och känsla av platsen Lekvattnet.
Dessa är anslutna med både fysiska egenskaper och delområden med ett mer socialt, politisk och ekonomisk karaktär.

Det böljande, skogsrika landskapet av studieområde är ett typisk Hedmark/Värmland skogslandskap (Fig.1).
Landskapskvaliteter man finner i Lekvattnet, med småskaligt jordbruk och frodig lövvegetation är väldigt speciellt också i jämförelse med övriga Finnskogen. Skogsområdet i Lekvattnet kan anses vara en viktig del av platsen, och används i stor utsträckning för friluftsliv, bärplockning och att en plats där man kan söka stillhet och tillbakadragande.

Finngårdar och Finnkulturen är viktigt landskapet och historiska inslag. Andra världskriget bor också i minnet och i landskapet. Odlingslandskap är en central del av den visuella intryck i Lekvattnet, och vittnar om att det fortfarande skapas värden genom jordbruket här.
Detta
kommer också att vara på plats känsla analys, där både ytterligare underhåll av landskapsprodukter från jordbruket och det finns människor på gårdarna, är uppskattade.

Analysen visar också att Lekvattnet är en by med aktiva föreningar, men med en åldrande befolkning och en minskande befolkning. Det senare kan man känna en viss oro för.
Flytten av Finnkulturcentrum till Lekvattnet är dock betraktas som en gyllene möjlighet för byn. Detta är en potentiell generator för utveckling, om de lokala och kommunala aktörerna förbättrar samarbetet.

Utifrån lanskapsresursanalysen vi har kommit tills fyra olika möjlighetområden där vi har tittat på olika resurser och utmaningar.
Detta har resulterat in i de olika strategier som bidrar till att utveckla områden, och att reagera på problem.

1