Insamling av material och arbetsprocessen.

Insamling av material:

Det hela började som sagts med ett besök på Deutsches Museum i München 25 – 31 oktober 2003. Jag var, tillsammans med min grupp från teknikutbildningen på Göteborgs universitet, på en veckas seminarier i München. Där fick vi se och höra om Teknikutvecklingen från stenåldern och fram till dagens rymdforskning och dataåldern. Vår lärare Aadu Ott från Göteborgs Universitet var vår guide och föreläsare under denna vecka, som blev en mycket minnesvärd och intressant vecka. Min uppgift i slutet av denna 20 poängs kurs var att bland annat göra en konstruktion, i mindre skala, av något teknisk verk och som skulle fungera. Runt denna konstruktion skulle jag även skriva min uppsats hade jag bestämt mig för. Jag valde att göra min konstruktion i form av en Skaltkvarn/Bäckkvarn. (Se bilder i bildarkivet på Cd:n). Till min hjälp har jag använt kameran för att fotografera av kvarnen, för att senare kunna titta på när jag byggde modellen. Jag har tagit kort av de ortsbor som jag fotograferat också. Dessa kort har jag lagt in som fotoarkiv på cd:n som medföljer. Dessutom har det blivit 3 intervjuer med 4 personer från Lekvattnet som vet något om kvarnen och om hur det gick till när man malde. Även dessa följer med slutredovisningen på CD skivan. Som lokal litteratur har jag läst Elis Hasselskogs Boken om Lekvattnet och Nils Keylands bok Folkliv i Värmlands finnskog. Litteratur, gamla foton, hembygdsgården kvarn och intervjuer har varit mitt arbetsmaterial.

Arbetsprocessen:

Jag började med att få tillgång till kvarnen på hembygdsgården. Där kunde jag skissa och fotografera av alla detaljer jag behövde för att starta mitt byggande av modellen som jag bestämde skulle bli i skala 1:10. Som lärare på Byggtekniker utbildningen på Stjerneskolans gymnasium, har jag tillgång till en snickarverkstad, vilket naturligtvis har varit till stor hjälp. Mer om konstruktionen i kapitlet Konstruktionen i skala 1:10 av kvarnen på Karmen Kynna, Lekvattnet Byggandet har jag hållit på med under hela vintern 2003/04 och samtidigt har jag gjort mina intervjuer, för att få så mycket kunskap runt kvarnar jag kunde samla på mej. Intervju 1 är gjord med Hugo Olsson⁴, 90 år och bor på Jaal, Lekvattnet. Intervju 2 är gjord med Vidar Nordqvist⁵ 70 år, Anderstomta, Lekvattnet. Och 3: e och sista intervjun är gjord med Bengt-Åke Grigholm⁶ 85år, bor nu i Torsby, men är född Lekvattnet och Jan Sammels⁶ 53 år, ve Sammel, Lekvattnet. Om man tar sig tid att lyssna på dessa intervjuer, får man på köpet en chans att njuta av Lekvattnets genuina dialekt. Att arbeta med ljudmedia har varit helt nytt för mej. Jag har haft tillgång till skolans mediautrustning och har lärt mej att spela in och redigera ljudfiler. Allt detta gav mej iden att göra hela arbetet tillgängligt på Cd format och Webb.. Då kan jag ha med både gamla och nya fotografier, alla intervjuer i komprimerat format och min uppsats. Tekniken är underbar när den fungerar eller när man lär sig att hantera den som det var tänkt. På München Tekniska Museum fick jag alltså iden att skriva, och göra min konstruktion, om den bäckkvarn som står uppställd på Lekvattnets Hembygdsgård. Jag tycker vattenkvarnen symboliserar en stor innovation som kom till Lekvattnets fattiga byggd i början av 1800-talet. Kanske att det var den största innovationen som man dittills hade upplevt och som gjorde att jordbruket kunde utvecklas till mer åkerbruk. Innan hade svedjebruket dominerat som odlingssätt bland skogsfinnarna.