Kvarntorp

image_print

Stängt för året 2023.

Nu kan man även betala med kort på Kvarntorp förutom Swish eller kontanter!
Välkommen till oss för godaste mottin och mycket annat gott och en fantastisk miljö. På menyn Motti och fläsk, köttbullar och mos, skrädmjölsvåfflor. och fika.

På gården finns även utöver Rolfs hästar, Per på Tômtas fjällkor, höns, grisar och får från Anette på Skogsängan gård.

Välkommen / tervetuloa!

Ring direkt till mig:

072-151 18 31
/ Per Larsson

Välkomna!
Lekvattnets Hembygdsförening

sven-kvarntorp-4

På grund av svåra förhållanden i Finland utvandrade många finnar till mellersta Sverige och Norge under 1500- och 1600-talet.  De bosatte sig i skogsrika ödemarker som de sedan kunde uppodlade genom sitt speciella svedjebruk. I de nordvästra delarna av Värmland förblev finnbygden levande in på 1900-talet.

De uppgifter om finngården Kvarntorp som går att finna i gamla handlingar och papper, är mycket knapphändiga. Av allt att döma är gården icke desto mindre en av de äldsta och mest betydelsefulla i den värmländska finnbygden.

Med sitt läge vid norra ändan av Kroksjön, och med tillgång till vattenkraft i Kvarnälven, som leder från Kroksjön till Lomsen, hade gården säkerligen en stor betydelse för den omkringliggande bygden. När den förste finske invandraren började att odla marken på denna plats, vet ingen. Man kan dock på goda grunder anta att detta skedde på 1600-talet, då de flesta finnarna kom till denna trakt.

Kvarntorp är ett bra exempel på en större Finngård. Huvudbyggnadens äldsta del är den s k rökstugan, så kallad efter den skorstenslösa ugn, som upptar en stor del av rummet. Den är i ursprungligt skick. Spisen saknar skorsten och utgöres av en rökugn av samma slag som i en finsk rökbastu. Röken fick välla fritt ut och samlade sig under taket, och om det blev för mycket rök öppnade man en lucka i taket. På spisstöttan till rökugnen står det årtalet 1774 och bordet är daterat 1794. På andra sidan förstun och en kåve, nu kök, ligger den sk svenskstugan, med möbler från 1910-talet, då även husets yttre omgestaltades bl a med nuvarande förstukvisten.

Vidare finns på gården ett par uthuslängor, kvarn, bastu, smedja m.m. Bakom rökstugan finns en äldre husgrund, som vittnar om att en rökstuga har funnits på platsen åtskilligt tidigare. Mitt framför huvudbyggnaden fanns förut en uthuslänga i gammal stil, men den är numera riven.

Gården samlingar av möbler, husgeråd och redskap, de äldsta från 1700-talet, ger en god föreställning om vad som hörde till en finngård i äldre tid.

I sina dagboksanteckningar från sin resa i Värmlands finnmarker år 1821 berättar Carl Axel Gottlund: “Ifrån Spettugnen for jag vidare, gående till Kvarntorp (Myllylä), det var 1 fj. i nord, hörde till S Lekvattnets skatt och 1åg jämte ett annat torp just på den omtalta skogen. Här fanns en döv och stum dotter.Jag skrev alltid upp de gamla finska släktnamnen i gårdarna, vilka redan begynte på att förglömmas, för att kunna införa dem i kyrkboken.Därjämte utdelte jag alltid av mina Runor mest i var gård.”

Kvarntorp utgör 1/8 hemman i Södra Lekvattnet. I kyrktiondellängden för år 1667 för S Lekvattnets hemman finns intagen en person vid namn Erik Myller. Med tanke på den kvarn, som fines i gårdens närhet kan man med stor sannolikhet anta att denne Erik Myller får sättas i samband med första bebyggarna och namngivarna till Kvarntorp (Myllylä).

Gårdens gamla handlingar ge ingen sammanhängande bild av gårdens historia. Den äldsta handlingen som finns bevarad är en gammal bouppteckning från 1809 efter avlidne Jan Nilsson, Kvarntorp, med efterlämnade arvingar änkan Sofia Henriksdotter och 4 minderåriga barn.

Under åren 1840-1855 bytte gården ägare flera gånger. En Lars Henriksson sålde gården till Henrik Larsen, Smedtorpet, Brandval Finnskog i Norge, för 2000 riksdaler R.m. med tillträde den 14 mars 1856. Henrik Larsen erhöll lagfart på Kvarntorp 1858 och flyttade dit samma år. Han hade ingått äktenskap år 1830 och hade i sitt äktenskap med Lisbet Olsen 8 barn, 4 pojkar och 4 flickor. En del av barnen var vuxna då de flyttade till Kvarntorp. Två av flickorna reste till Amerika, en son till Gräsmark och en dotter till Austmarka i Norge. Henrik Larsen var född 1811 och avled 1903, hustrun avled redan 1878.

Hemmavarande dottern Johanna blev efter moderns död hushållsföreståndarinna på Kvarntorp, och då hon dog 1924 blev hennes dotter Klara Gustava Persson husmor och sedermera ägarinna till Kvarntorp. Klara Persson var född 1876 och gick ur tiden 1950. Genom köp av arvslotter och genom testamenten blev hon ägare till gården.

Kvarntorp (Myllylä på finska) ligger 4 km från norska gränsen. Från kyrkan i Lekvattnet följer man den kraftigt stigande vägen mot sydväst ca 7 kilometer varifrån en enskild väg leder fram till gården.

Kvarntorp står idag som en minnesgård över de värmlandsfinnar, som här en gång bröt bygd.

När “Finlands dag firandes år 1967 på Kvarntorp, så avtäcktes en minnessten. Inskriften på stenen finns både som svensk och finsk text.

Här bröt finnar bygd Svedjeland, ödetorp och stenrösen täljer pionjärernas saga.

Gården är skyddad enligt 1960 års byggnadsminneslag Gården ägs av Torsby kommun Byggnadsminnesförklarad: 28.12.1964


Kvârntôrp med Kroksjön i bakgrunden
 Fotograf; Kjell Olsson

Kvarntorps finngård byggnadsminne RAÄnr Lekvattnet 1:1. Socknet Bogen och sjön Lomsen i bildens övre del. Bilden är tagen mot (väderstreck): V

Karta (Google maps)