Ett ödetorp på hemmanet Södra Lekvattnet, som är beläget en kilometer norr om nergården Spettungen. Den som bodde där, enl. Kyrkboken av 1851, hette Halsten Andersson född 1779. Hans hustru hette Britta Jonsdotter född 1803. De hade tre söner: Jan född 1828, Hallsten född 1838, och Anders född 1845 samt fyra döttrar: Britta 1841, Kerstin född 1845, Annika född 1830 och Sofia född 1832. o.ä. dotterdottern Sofia född 1850. Svägerskan Sofia Jansdotter född 1807. Sedan bodde där en, som hette Nils Persson och hans hustru hette Stina Elofsson. De hade en dotter, som hette Ingeborg Jonsdotter och så bodde där Nådehjonet Jöns Nilsson. Lammasa såldes någon gång på l870-talet till Patron Henriksson l Spettungen. Det blev nu sambruk till hans gård Nedre Spettungen. Uthusen stod kvar och åkrarna var besådda så sent som 1909. Det ägdes då av arvingarna efter Anders Eklöv. Det såldes samtidigt som Spettungen till Olof Nilsson, Myråsen, Sunne och blev 1965 försålt till Billeruds A.B. som nu är ägare. Allt är nu beväxt med skog, men en gammal stengärdesgård visar minnet av bebyggarnas arbetsamhet och strävan. Lammasa blev öde omkring 1880.
Danska skogsarbetare vid Lammaso
Överst i mitten står min pappa och vilka arbetsredskap!!! En såg!!!!
I mitten ner till höger min morfar! Den ende som visste något om skogsarbete!
Stackars gubbar uppvuxna i Köpenhamn
HuggarbarackenHuggarbaracken vid Lammaso bodde min Far och ett huggarlag i 1946.