Mer om Päger och Lätta

image_print

Ett litet ödetorp på Stensgårds utskog på Rottnaelvens östra strand, c:a 200 meter sydväst från Persilamp (Pägertjärn). De första, som enligt kyrkoboken av 1851 bodde där hette Samuel Persson och hans hustru hette Karin Persdotter. De hade en dotter som hette Kerstin och en son som hette Per. Hustrun hade en syster, som hette Annika Persdotter, som även bodde där. Sonen Per gick under namnet Päger. Han gifte sig med en som hette Britta Persdotter från Prästberg på Fryksände kyrkskog. Hon gick under namnet Käck-Lätta. Päger och Lätta var ett par, som blev kända och omtalade i hela Fryksdalen. Han var tjärbrännare och trollgubbe och hon vävde band och gjorde ystkärl. De reste ut varje höst med tjära och beck samt det som Britta förfärdigade under sommaren, ja även vintern. Deras historia är omskriven i annat sammanhang. Den första stugan bestod av rökstuga med kåve. Den brann år 1897. Det fanns då en badstuga, som de fick bo i tills grannarna hann hjälpa dem att få byggt en ny. Den stugan, som byggdes var ett litet rum med en trång gång på ena sidan där dörren fanns. Den gången fick tjänstgöra både som skafferi och klädgarderob. Päger dog 1902 och blev begraven nyårsdagen 1903. Det var den morgonen 40 grader Celsius minus. Klockan fyra på eftermiddagen regnade det. Britta levde några år efter Per. Den som bodde sist på Sammelperstorp hette Kerstin Andersson. Hon kom från Rösberg. Även den stugan brann på 1930-talet. Torpet låg mycket vackert vid älven och var i sanning en liten idyll.

Enligt muntliga traditioner kunde kloka gubbar och gummor själva aktivt utnyttja dessa föreställningar i syfte att förstärka sin position på de fördomsfulla och godtrogna svenskarnas bekostnad. Axel Fritjofsson, en skogsfinsk aktivist från Lekvattnet, skriver om Päger som presenteras som ”Lekvattnets siste trollkunnige” att denne utnyttjade föreställningarna om finnarnas magiska förmåga till att förbättra sin ekonomi. Han var en känd trollkarl i sin hemtrakt, men han såg till att ryktet om hans kunnande också spreds till den rika svenskbygden. Dessutom använde Päger enligt sägner list för att ytterligare stärka tron på sin övernaturliga förmåga. 81 Typiskt för dessa berättelser var att man vände på fördomarna: nu var det inte längre finnarna som var vidskepliga utan svenskarna. Fritjofsson konstaterar att långt efter att ”finnsockningarna själva avhyst trolldomen och logo ett brett leende åt sina kloka gubbar och gummor”, efterfrågades hans tjänster runtom i Värmland


Päger vid sin tjärdal

Aina Johanzson

Lämna ett svar