Turism

Söker du något annorlunda?

– kom då till Lekvattnet!

E litta fatti bygd langt ôpp i Värmlanns skoger
jä vill ne helst skull se´a just när sola strör sett gull
på gålera å ängera, där slôtterfôlka knoger
– så skrev Axel Fritiofsson om sin hembygd i dikten ”
Bygda mi

Djupt inne i Finnskogen ligger Lekvattnet, ”Värmlands lilla dockskåp”, så kallades dalen av Selma Lagerlöf. För 400 år sedan kom det folk gående långt ifrån, dom sökte ett nytt liv och dom fann det i Rottnans dalgång, vid gränsen till Norge.  Än idag bor deras ättlingar kvar i denna bygd, du kan läsa om dom här på vår hemsida.

Finnskogen – ett gränslandskap mellan Sverige och Norge.

En bygd, som fått se immigranter, emigranter, flyktingar och resande röra sig i ständiga vågor fram och åter.

MÅNGA VÄGAR BORDE GÅ TILL LEKVATTNET

Efter att i femtio år ha genomströvat Värmland kors och tvärs är åtminstone jag benägen att ge skönhetspriset i detta landskap åt Lekvattnet, den lilla socknen i nordvästra delen av Frvksdals härad. Därför att den inom sina 197 kvadratkilometer rymmer smakprov på allt av värmländsk landskapsskönhet, vänerslättens solnedgångsdagrar möjligen undantagna. Och allt i koncentration, överblickbart, gripbart, nästan bokstavligen att ta i famn Och bebålla där som ettt omistligt minne av skön natur när den är som bäst.
Ingenstans i Värmland sjunger bäckarna likadant som på vårarna i Rottnaälvens dalgång. Och ingenstans porlar de som där i ljusa sommarnätter. Nynnar vemodsvisor. Klingar som spröd glasmusik. Slår takt med silverhammare till det egna hjärtats slag under skymningspromenaderna i daldjupet nedanför Ormhöjdens svarta profil.
Ser man återligen sjöarnas vatten glimma mellan björkarna och hör bjällerklang från hemvändande korna känner man att här finns något av Värmlands hjärta. En känsla förstärk av det ljusa som glimmar också inne i skogsmörkret. Själva skogsstjärnan, landskapets blomma med rätt eller orätt. Ingenstans blommar den som just i Lekvattnet, om man kommer på de rätta ställena.
Det kan också hända att man fascineras av de ljusa blommande gårdsidyllerna högt uppe på dalsidan. Klart tecknade fjärrsyner av alldeles eget slag. Fäbacken är väl den största och mest bekanta. Då tycker man sig vara förflyttad till Norge. Eller till vissa delar av Italiens bergländer, som man upplever dem t.ex. längs sägen mellan Milano och Genua.

Vägen över Ormhöjden är sannerligen en upplevelse. Förmedlar bitvis en ödslighet likt den vid Flatruet i Härjedalen. Man väntar sig se snötoppar glimma bortom närmaste kurvan. Andra bitar återigen leker den, eller låtsas ganska allvarligt, forväg i norrländska myrlandet eller över de jylländska ljunghedarna. På myrlandshumöret och de rätta somrarna bjuder den dessutom på hjortron. Skogen och vildmarkcn upplevs hela sträckan som en ibland närgången realitet. Detta är Värmland, skogslandet, myrlandlet, svedjelandet. Undra pa att finnarna från Savolax och Karelen trivdes här.

En och annan sommarbyggare slår sig ned i Lekvattnet. Finner sitt paradis där. Ett fåtal stockholmare och göteborgare har också hittat dit och atervänder till de få inkvarteringsmöjligheter trakten erbjuder. Men i övrigt är bygden märkligt okänd för det övriga Sverige. Det är beklagligt. Mångas vägar borde leda till denna Värmiands skogsstjärna.

Hur annorlunda för femtio år sedan, då turisthotellet i Lekvattnet var en turistisk ackvisition. Det var fotvandringarnas gyllne tid och till fots vallfärdade man till de gamla finngårdarna och upp till utsikttornen runt om på höjderna, Hotellet själv bjöd på höjden av dåtidens komfort. Hör bara! – jag citerar Sv. Turistföreningens resehandbok 1917:
”Under sommaren 30 rum mcd 80 bäddar, vintertid 20 rum med 40 bäddar. Ett flertal verandor och balkonger med storartad utsikt över sjösystemet. Rum 3-5 kr per dygn.
Pensionspris vid minst en veckas vistelse 6:50 kr per dag. Vin- och ölrättigheter i samband med matservering. Elektriskt ljus. W.C. Dusch och varmbad inom hotellet. Stora samlingslokaler. Tyska, engelska och franska talas.”

Giv Lekvattnet detta eller något liknande åter! Det borde kunna löna sig att satsa turistiskt i större skala på denna vackra trakt. Själv en sevärdhet av största rangen och till och från vilken man numera bekvämt kan komma på fina vägar.

Lekvattnet fötjänar verkligen en plats i allmänna medvetandet.
HERBERT SJÖBERG

finnskogscentrumFinnskogscentrat med café och servering, butik och bibliotek.
Det är finnskogshistoria i en helt ny tappning, i nya lokaler och med nya utställningar.
ritamakiFinngården Ritamäki (Ritaberg)
Ritamäki är en av Sveriges bäst bevarade och den sista finngård i Sverige som bebotts och brukats på traditionellt vis.
kvarntorpFinngården Kvarntorp är ett bra exempel på en större Finngård. Gården samlingar av möbler, husgeråd och redskap, de äldsta från 1700-talet, ger en god föreställning om vad som hörde till en finngård i äldre tid. kort-led-01En vandringsled mellan Finnskogscentrat
och hembygdsgården Karmenkynna
rabbakobergstugan Vid Rabakkobergs skidstuga finns vintertid skidspår i varierande längder.
Elljusbanan startar vid skidstugan, Rabakkoberg.
pager2 Pägertjärnen av Torsbys bästa kommunala badplatser,
speciellt för barnfamiljer som söker en lugn plats..
karmenkynnaHembygdsgården Karmenkynna består av 18 byggnader alla hämtade från trakten runt Lekvattnet bro7-torpsleden är en vandringsled på ca 8,2 km, bland minnen från bosättningar från 1600- till 2000-talet. Ingår i Finnskogaleden.
dalhallssmyrenTre naturreservat
1 Måns-Olasberg
2 Dalhallsmyren
3 Ritamäki nord

Hyr en stuga i Lekvattnet, så har du en bra plats att utgå ifrån.
Bo över på vandrarhemmet Skogsgården