Söker du något annorlunda?
– kom då till Lekvattnet!
E litta fatti bygd langt ôpp i Värmlanns skoger
jä vill ne helst skull se´a just när sola strör sett gull
på gålera å ängera, där slôtterfôlka knoger
– så skrev Axel Fritiofsson om sin hembygd i dikten “Bygda mi“
Djupt inne i Finnskogen ligger Lekvattnet, “Värmlands lilla dockskåp”, så kallades dalen av Selma Lagerlöf. För 400 år sedan kom det folk gående långt ifrån, dom sökte ett nytt liv och dom fann det i Rottnans dalgång, vid gränsen till Norge. Än idag bor deras ättlingar kvar i denna bygd, du kan läsa om dom här på vår hemsida.
Finnskogen – ett gränslandskap mellan Sverige och Norge.
En bygd, som fått se immigranter, emigranter, flyktingar och resande röra sig i ständiga vågor fram och åter.
MÅNGA VÄGAR BORDE GÅ TILL LEKVATTNETEfter att i femtio år ha genomströvat Värmland kors och tvärs är åtminstone jag benägen att ge skönhetspriset i detta landskap åt Lekvattnet, den lilla socknen i nordvästra delen av Frvksdals härad. Därför att den inom sina 197 kvadratkilometer rymmer smakprov på allt av värmländsk landskapsskönhet, vänerslättens solnedgångsdagrar möjligen undantagna. Och allt i koncentration, överblickbart, gripbart, nästan bokstavligen att ta i famn Och bebålla där som ettt omistligt minne av skön natur när den är som bäst. Vägen över Ormhöjden är sannerligen en upplevelse. Förmedlar bitvis en ödslighet likt den vid Flatruet i Härjedalen. Man väntar sig se snötoppar glimma bortom närmaste kurvan. Andra bitar återigen leker den, eller låtsas ganska allvarligt, forväg i norrländska myrlandet eller över de jylländska ljunghedarna. På myrlandshumöret och de rätta somrarna bjuder den dessutom på hjortron. Skogen och vildmarkcn upplevs hela sträckan som en ibland närgången realitet. Detta är Värmland, skogslandet, myrlandlet, svedjelandet. Undra pa att finnarna från Savolax och Karelen trivdes här. En och annan sommarbyggare slår sig ned i Lekvattnet. Finner sitt paradis där. Ett fåtal stockholmare och göteborgare har också hittat dit och atervänder till de få inkvarteringsmöjligheter trakten erbjuder. Men i övrigt är bygden märkligt okänd för det övriga Sverige. Det är beklagligt. Mångas vägar borde leda till denna Värmiands skogsstjärna. Hur annorlunda för femtio år sedan, då turisthotellet i Lekvattnet var en turistisk ackvisition. Det var fotvandringarnas gyllne tid och till fots vallfärdade man till de gamla finngårdarna och upp till utsikttornen runt om på höjderna, Hotellet själv bjöd på höjden av dåtidens komfort. Hör bara! – jag citerar Sv. Turistföreningens resehandbok 1917: Giv Lekvattnet detta eller något liknande åter! Det borde kunna löna sig att satsa turistiskt i större skala på denna vackra trakt. Själv en sevärdhet av största rangen och till och från vilken man numera bekvämt kan komma på fina vägar. Lekvattnet fötjänar verkligen en plats i allmänna medvetandet. |
![]() Det är finnskogshistoria i en helt ny tappning, i nya lokaler och med nya utställningar. |
![]() Ritamäki är en av Sveriges bäst bevarade och den sista finngård i Sverige som bebotts och brukats på traditionellt vis. |
![]() |
![]() och hembygdsgården Karmenkynna |
![]() Elljusbanan startar vid skidstugan, Rabakkoberg. |
![]() speciellt för barnfamiljer som söker en lugn plats.. |
![]() |
![]() |
![]() 1 Måns-Olasberg 2 Dalhallsmyren 3 Ritamäki nord |
![]() Minnessten 22a kompaniet Minnessten Gubbkullen Minnessten Mårbacken |
Hyr en stuga i Lekvattnet, så har du en bra plats att utgå ifrån.
Bo över på vandrarhemmet Skogsgården